Vilken talang, Kalle!

Tomten kom på besök redan igår i Hammerdal. Han har ju många familjer han ska hinna besöka. Därav tjuvstarten. Vi hade två högtidliga och andäktiga grabbar som tog emot paketen och tackade den snälla tomten. Kalle visade stolt upp sina klappar för den goa gubben. Mamman och pappan iakttog stolt sina glin...och julstämningen sänkte sig över familjen. Stackars morfar som var tvungen att köpa tidningen precis just då!
Så var klapparna nästan slut men morfar hade varit snäll i år...för nog fanns det ett paket även till honom under granen. Hm, hur gör vi nu? Han får det när han kommit tillbaka säger vi vanliga dumma vuxna. Kalle har en bättre idé som han delger oss och tomten. "Du får ta det! Du är ju morfar!" ....tystnad...de vuxna tänker så det osar...tomten börjar svettas under luvan...resten av klapparna delas ut av en smått ofokuserad tomte...mamman kan inte sopa allt under mattan och frågar Kalle vad han egentligen känner till om var morfar kan vara? Kalle svarar käckt "morfar är ju inne i tomtedräkten!" ...sen fortsätter han att prata med tomten som om han vore en främling som kommer på besök blott en gång om år! De vuxna bryter ihop av fniss men lyckas säga hejdå till den skäggige! Kalle springer efter och försöker släta över. "Du ÄR den riktige tomten. Men var är dina renar?"

God KUL Jul önskar familjen Ottosson

Klicka här:

http://sendables.jibjab.com/view/X10klVFnqwuUbGKa

Mjuk & len, go & glad.

Det är våran storkille det. Ibland är han alla fyra sakerna på samma gång men oftast är han så mycket annat också.

Kvällsgymnastik

Placera en träningsboll på vardagsrumsbordet. Lägg dig på den och håll balansen medan du ser på TV. Axel väljer den svåra vägen. Han kommer bli proffs, det lovar jag!

Fördelar med nackdelar.

I detta fall rör det sig om nackdelen med att gå miste om viktig sömn. Den behövs så väl för att orka med långa fartfyllda dagar. Angående fördelen att inte kunna sova... Det ges tillfälle att i stillhet få titta på de (två busiga) små saker som gör livet värt att leva.

Till slut poserade bagaren.

Vem vill smaka på Kalles kaka?

Bagar-Kalle

En fena på att rulla bollar som vi gjorde syltkakor av. Gissa vilken sång han sjöng.

Vad händer här då?

Är det årets julbak? Jag tänkte ta en bild på den också men Marika sa ifrån.

Morgontidningen

Dagens pristävling: Vad är det i tidningen som Kalle och Axel är så intresserade av? Börsen? TV-tablån? Serierna? Swedolreklamen? Arenabygget? Brunflobladet? Gissa och vinn en julklapp.

Pepparkakor & bubbeldricka!

Ja, så firade jag & Axel hans diagnos i tisdags. Jag behöver skriva av mig lite och känner att jag lika gärna kan dela med mig till er som vill läsa. Det finns annars en risk att vi glömmer berätta för någon & någon annan får alla detaljer. Rättvist ska det vara! :)

Axel har alltså sen en tid varit under utredning av det Neurosomatiska Teamet på Barn- & Ungdomshabiliteringen. Han har träffat läkare, sjukgymnast, specialpedagog, arbetsterapeut och röntgat både skelett, hjärna & ryggmärg. I tisdags knöt de ihop säcken och berättade för oss att de upptäckt en liten skada till följd av en blödning i hjärnan. De har även gjort ett "bifynd" på ryggmärgen. Det är en fettansamling på nedre delen av ryggen som OM den växer kan orsaka problem med urinblåsan. Så vi ska bevaka om han får svårt att hålla tätt eller att pinkeriet strular på något annat sätt.

Hjärnskadan finns på höger sida och orsakar därför de problem Axel har med sin vänstra fot & ben. Han har alltså Cerebral Pares - eller CP som vanligt folk säger. Axel har en lindrig CP och den är s.k. spastisk vilket innebär att vissa muskler kan vara mer spända än andra - och i Axels fall är det främst vadmuskeln och foten som spökar. De tycker även att vänster hand är något påverkad - men det är så lite så det knappt märks.

Det vi nu gör är att stretcha benet och foten samt att vi hela tiden ska försöka att stimulera den vänstra sidan. Helst ska vi sitta till vänster om honom och prata - vi ska sätta saker som han behöver nå till vänster osv. Vi väntar just nu på Ortopedrond i januari. Då ska ortopeden tycka till om eventuell botox-behandling. Då ges alltså en dos botox i muskeln för avslappning. Det hoppas jag faktiskt på att vi får pröva.

Nu ska vi delta i en nationell uppföljning av barn med CP (CPUP). Det innebär att Axel får komma på återbesök hos främst sjukgymnasten 2 ggr/år för att undersöka rörligheten. I övrigt tror jag inte att vi behöver besöka Habiliteringen. Synd för Axel som bara ÄLSKAR detta ställe!!

Vi har ju inte gjort någon stor sak av den här utredningen - vilken hela tiden pekat mot den diagnos som han nu fått - men när läkaren berättade om resterna från blödningen som de hittat - ja då blev det så påtagligt, så verkligt. Genast var tankeverksamheten igång! Hur, när, varför uppstod den här blödningen?? Hade den kunnat förhindras? ...men jag kan inte grubbla på det...även om det är just det jag gör!!! Nu är det så här & Axel är samma underbara som han var nyss! Vi har ett barn med ett rörelsehinder, en funktionsnedsättning - men det kvittar! Vi har Axel som ger oss så mycket glädje, kärlek, lycka & gråa hår!!! :) Vi ska göra allt i vår makt för att han inte ska behöva drabbas på något vis av olycka pga det här. Min största farhåga är ju att han inte kommer att kunna springa lika snabbt som han önskar, inte kunna klättra lika högt som han ville...MEN å andra sidan har ju jag inte heller någonsin kunnat springa så fort som jag önskat!!! :) Axel är en skön liten person som har alla förutsättningar att hantera sitt rörelsehinder - iallafall om jag får bestämma! :)

Om ni vill läsa mer om CP så tipsar jag om sjukvårdsrådgivningens sida:

http://www.1177.se/Jamtland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Cerebral-pares---CP/

Bedövad och cool.

Innan operationen i fredags fick Axel lugnande medel och en fin grön mössa.

Hemma från dagis.

Killarna gillar att lägga pärlor. Både på pärlplattor och på köksgolv. Julklappstips?

Grabbarna på glid!

Norderåsensjön i vinterskrud

...innan han hoppade upp på kälken så hade han hittat balansen på skridskorna. Det blev inte direkt någon lång-färds-tur idag...men Kalle och mamman hade riktigt roligt när vi övade tillsammans. :)

Tussig lillebror i soffan.

Får jag låna kameran pappa?

Fotograf Axel Ottosson

Modell okänd (men med lysande karriär framför sig)

Axel kan

Han är en fena på att ta kort och den här gången blev det en närbild när han vände på kameran för att se den oranga lampan.

Nattglad

Fick sällskap i grannsängen nu vid halv fyratiden. Har just gått tillbaka med Axel till sin egen säng för han vill pilla och stryka på armar och ansikte på den som finns i närheten. Väldigt mysigt vid läggdags, men resten av natten kan det vara lite störande. Nu sover Axel i sin egen säng igen, och jag läser Villaägarens tidning för att bli trött igen. Då kom nästa sömniga junior med kuddarna i famnen och ville krypa upp i sängen. Men en blöt blöja ville han inte ha kvar. På med ny blöja och upp med täcket till hakan. Då var det bara pappan kvar... Undrar om det går att somna om eller om jag ska ta och göra frukost, ta på arbetsbyxan och gå ner i källaren och knacka lite betong? Hehe...

Bröderna Relax

Vilar lite i soffan och Axel är tussig. Kalle fick komma till Moffa och Momma senare samma dag. Ska sova över två nätter och det såg han verkligen fram emot. Han gillar att åka bort och sova över hos farmor också. Axel får komma till tals mer här hemma då och det verkar göra honom gott minst sagt. Sen när grabbarna får träffas igen märks det att de uppskattar varandra lite mer.

Fyrhjuling levererad.

Farbror Mats justerade gasen, instruerade föraren och sen körde racet igång. Några varv runt uthuset och några varv runt tvättställningen. Axel körde också några svängar.

Hästsvans

Vi gillar den!

Lägga pärlor

Axel gjorde hela bilen blå och sa att det var pappas räserbil.

Tomtefika

...mums med pepparkaka och glögg, vid varsågod var det många som högg!

Mamma kommer hem!

I morgon är min husmorssemester slut och jag får pussa på mina tre grabbar igen. Borta bra men hemma bäst!

Grattis bästa Matilda!!!

Hurra på din födelsedag från oss alla!!!

Underbara barn...

Popcorn på fredag.

Gissa vem som är sugen. Gissa om pappan hällde för många majskorn i kastrullen. Trevlig helg allihopa!

Kolla vilken rolig ljusprick!

Den bara dök upp ur tomma intet. Och vad STARKT den lyser. Var kommer den ifrån?

Men var 17...?

Var tog den vägen? Jag måste fråga Kalle. Han vet det mesta.

In kommer storebror

Han har varit med förr han.

Jag e en tannboste ja.

Axel kom här och sätt dig bredvid mig, sa storebror.

Heja HSK!

...Axel sover på ett bord i serveringen. Ha ha!

Vi har sovit i tält.

Det var mysigt, spännande och verkligen någo vi ska göra igen. Dagen efter somnade vi allihopa i soffan efter lunch. Det är väl sånt man får räkna med va?

Bilar 2 på bio.

Axel fick sitta på inte mindre än TIO såna där rumphöjande stolgrejer för barn. Popcorn är väl självklart?

En gammal beprövad metod.

Jag lägger mig ner och ligger kvar tills jag får som jag vill.

Axel hänger med!

Grabbarna har äntligen börjat se på varandra som lekkamrater och till och med jämlikar. Äntligen. Axel har även börjat fatta det där med pottan och toaletten. Härligt! Så fort han kissat applåderar han sig själv och ropar 'bra Axel'!

Hej hej!

Vi tog en liten tur längs byvägen. Kalle har nästan växt ur sin cykel som han fick i början av sommaren. Innan vi vet ordet av så kör han moppe.

Starksill på menyn...

...eller surströmming som det hette tidigare innan Kalle gick på sin första skiva hos grannarna. MEN nu var det alltså en helt vanlig solig onsdag!

Kalles ögoninflammation.

Eftersom han inte fick komma till dagis med ögoninflammaton följde han med pappan på jobbet och jobbade en förmiddag. Det blev truckkörning och sparkcykling. Kanske roligast var det när sopbilen kom och tömde de stora sopcontainrarna. Efter lunch kollade vi in lite annat tufft som finns i stan...

Fiske och kojbygge.

I farfars och Agnetas stuga finns mycket att göra. Här är bilder från besöket i juni när det inte hunnit bli så varmt ännu. Det blev ingen fisk, men snickring blev det desto mer av. Kalle och Ante hamrade ikapp med hackspetten.

En god bekantskap.

Glassclownen finns ju lite överallt för att göra framför allt TVÅ saker. Det första är så klart att sprida glädje. Det andra är att påminna oss att det finns en glassbox i närheten.

I vårt fall är det mest glädjespridningen som anammats. Överallt där vi ser den här figuren hörs ett glatt utrop från den av oss som ser honom först.

Men nu i sommar hände något allvarligt som Axel lade märke till. En gång när vi passerade glassclownen som står på det vildvuxna stället vid macken intill E45 i Häggenås så märkte vi att han clownen låg på rygg, omkullvält av blåsten eller något. Stackars glassclownen!!

Efter att ha passerat några gånger bestämde vi oss för att nästa gång vi kör förbi ska vi stanna och hjälpa honom upp igen. Men vem som än körde bilen glömde ofta bort att stanna, och Axel tjoade inget glatt utrop när vi passerade. Efter några missade tillfällen började Axel säga: Hjälpa glassclownen.

Hjältemodigt stannade vi bakom macken och pappan fick klättra ner till den fallna giganten som faktiskt var närmare 2.5 meter lång när man kom närmare. Kanske hade han fått blodtrycksfall och ramlat av yrsel...

Nu är ordningen återställd. Glassclownen i Häggenås är på fötter och mår efter omständigheterna bra. (Clownen på bilden har inget med händelserna i texten att göra)

Är det inte det ena så är det så typiskt.

Himla sjön säng jag verkar ha. Så skön att bröderna broka kan hålla sams och somna ihop. Kändes nästan lite elakt att helt sonika bära iväg dem till sina egna sängar när det äntligen blev min tur att lägga mig och sova. Men nu när jag har hela sängen för mig själv känns elakheten inte så farlig längre. Förresten kommer de nog snart hit och lägger sig igen. Framåt natten... Nu måste jag passa på att sträcka ut mig innan det är fullbelagt igen. God natt allihopa!

En mur och ett vattenfall.

Kalle gillar vattenfall. Han vill gärna stanna och titta så fort han ser ett. På Tomteland hittade han ett på en gång.

En hel hoppborg bara för oss själva.

För en stund var det som att vara tillbaka i femårsåldern igen, tyckte nog Marika. Och vi andra höll med. Hon skrattade lika mycket som barna. Barna skrattade lika mycket som Marika. Vi skulle kunna få plats med en sån på gården tänkte jag...

Kalle har träffat tomten.

De kom överens om att ses igen. Kalle lämnade förresten sina nappar. Fortsättning följer!

Blåbär är blått.

Det vet väl alla? Momma och Moffa vet hur man ger Kalle och Axel riktig MorslillaOlleiskogengick-mun!

Pojkarna i fönstret.

Det finns en pojke till på bilden. Ser du honom?

Kalle gjorde ett fynd.

Och charmigt värre så hämtade han en mugg att lägga musen i. Hela ekipaget hamnade i kommunens gröna liklista med hjul. Begravning sker varannan tisdag.